Efter att ha läst alla tre delar tycker jag att Sal 305 är den mest spännande. Sal 305 börjar med att Elvira, huvudpersonen, cyklar omkull och hamnar på sjukhus. Hon måste stanna kvar några dagar då man misstänker att hon drabbats av hjärnskakning. Ganska snart börjar Elvira drömma konstiga drömmar. I en otäck dröm blir hon jagad av en bil med nummerplåten SAL 305. Just det här med nummerplåtar på bilar återkommer i varje bok och hänger alltid ihop med de mörka händelser som Elvira och hennes kompisar Bea och Meja är med om i böckerna.
Utanför Elviras sjukhusfönster ligger det gamla nedlagda mentalsjukhuset Dåris. Av sin kompis får Elvira veta att man för många år sedan hittade en död kvinna i ett av rummen och att det finns en vit fläck på golvet i det rummet. Elvira tror först inte på historien, men så en kväll lyser det i ett av Dåris fönster. Någon eller något verkar finnas i den ödelagda byggnaden.
I Fyr 137 åker Elvira och hennes kompisar på campingsemester. De ser fram emot sol, bad och snygga killar. Nära campingen ligger en fyr och flickorna bestämmer sig för att besöka den. När de hämtar nyckeln till fyren får de höra talas om Svarta Sara. Enligt historien var Sara en ung kvinna som förlorade sin man när hans båt sjönk för längesen. Sara ska ha stått i fyren och sett den tragiska olyckan och blivit så galen att hon tog livet av sig. Nu påstod vissa att Sara spökade i fyren.
Flickorna har inga planer på att besöka fyren igen. Inte förrän de träffar några killar som undrar om tjejerna gjorde ritualen när de var vid fyren. Meja övertalar Bea och Elvira att träffa killarna vid fyren nästa natt. Till en början händer inte så mycket, men precis innan de går ser Elvira att något rör sig i det översta fönstret.
Böckerna om Elvira, Bea och Meja är riktiga mysrysare. Författaren Inglin Angerborn lyckas verkligen bygga upp spänningen och det är en bra balansgång mellan naturligt och övernaturligt.
