Test

torsdag 29 november 2018

Vackert om vänskap

Med böcker som Kan du vissla Johanna, Min vän Percys magiska gymnastikskor och Dårfinkar & Dönickar har författaren Ulf Stark lämnat avtryck i barn- och ungdomslitteraturen. Hans bokutgivning är omfattande och innan sin död 2017 färdigställde han sin sista bok, Rymlingarna. Vänskap är ett återkommande ämne i flera av Ulf Starks böcker och så även i denna bok. Rymlingarna är en finstämd berättelse om vänskap över generationer. Tonen och stämningen i boken bär Ulf Starks signum och han är, som alltid, mästerlig på att skildra vardagen ur barnets perspektiv.

Lill-Gottfrids farfar Gottfrid är en ganska bestämd och besvärlig gubbe. Det har han egentligen alltid varit, men när han nu hamnat på sjukhus är det ännu värre. Farfar skriker, spottar ut tabletter och skriker på sköterskorna. Han känner sig inspärrad och då finns det inte mycket att vara glad över. De flesta tycker att Gottfrid är jobbig, men inte Lill-Gottfrid. Han har alltid tyckt att farfars vrede gjort livet mer spännande.

Det finns en sak som skulle kunna göra farfar lite gladare. Att en sista gång få se huset vid havet som han byggt helt själv. Huset på klippan som farfar och farmor bodde i ända tills hon dog. Lill-Gottfrid tar sin farfar på orden och tillsammans börjar de planera för ett sista äventyr.

Rymlingarna är en fin skildring av vänskap och det starka band som kan finnas mellan barn och mor- och farföräldrar. Boken väcker minnen hos mig. Minnen om sommarlov hos äldre släktingar, där nästan allt var tillåtet, där dagarna kändes oändliga, där mormor var den som plåstrade om och ingav trygghet. Rymlingarna kan läsas på egen hand, men ännu hellre högt tillsammans med någon. 

torsdag 22 november 2018

Lättlästa böcker som vill väcka debatt

Det har verkligen hänt mycket de senaste åren när det gäller lättlästa böcker. Utbudet har ökat explosionsartat och det finns så många bra berättelser. Mario i åttan har ju skrivit flera blogginlägg om lättlästa böcker som handlar om olika saker. Och jag tror minsann att hans läsning har smittat av sig. En av dagens två recensioner har han nämligen skrivit tillsammans med klasskompisen Mergime. Båda har läst Sara springer inte av Christina Wahldén. Mario har också läst Mina systrar badade aldrig av samma författare. Vad han tycker om den kan ni läsa längre ner. Böckerna ingår i serien Debatt och kan med fördel användas som diskussionsunderlag i klasserna. Christina Wahldén skriver om ämnen som kan vara svåra att prata om, men även det som är svårt måste vi våga prata om ibland.

Sara springer inte

Sara spelar fotboll och det är en sport som hon verkligen gillar. Hon är en av dom snabbaste i klassen och hon är alltid duktig på idrottslektionerna. Under sommarlovet åkte Sara med sina föräldrar till sitt hemland. Där gjorde dom en traditionell ceremoni som de brukar göra på tjejer. Något som i Sverige räknas som ett brott.

När skolan började igen efter sommarlovet var Sara aldrig med på idrottslektionerna. Saras idrottslärare skickade henne till skolsyster och där fick skolsyster veta vad som hade hänt med Sara. När Sara gick hem ringde skolan till socialtjänsten.

Vi tycker att det som beskrivs i boken är hemskt. För att man kan skada sitt barns liv på grund av traditioner. Vi rekommenderar boken för högstadiet samt alla vuxna som jobbar med barn.

Av: Mario och Mergime



Mina systrar badade aldrig

Ida och Stina simmar varje torsdag. En torsdagskväll sticker Stina hem lite tidigare. Ida stannar kvar en stund och går till bubbelpoolen. Där sitter två killar och två tanter. När Ida går ner i bubbelpoolen går tanterna därifrån. Killarna som sitter kvar är två nyanlända killar som inte varit länge i Sverige. När dom två killarna sätter sig bredvid Ida börjar dom dra i hennes badkläder. Kim och Ludde från skolan ser vad som händer men gör ingenting. De bara tittar på och skrattar. Ida skriker efter hjälp, men ingen verkar höra hennes rop.

Det här är en bok som beskriver liknande händelse som i boken Konserten. Det handlar också om missförstånd och kulturkrockar. Jag rekommenderar boken för högstadiet och alla som vill veta mer om regler och lagar i Sverige.

fredag 16 november 2018

Bokprat, spöken och vålnader

Den här veckan har jag haft bokprat i nästan alla klasser på låg- och mellanstadiet. Fokus har varit på spännande böcker och superhjältar. Bara för nyfikenhetens skull frågade jag femmorna om de visste vilken känd serieskapare som avlidit tidigare i veckan. Jodå, de flesta hade koll på Stan Lee och hans karaktärer. Kul! Efter lite prat om historiska superhjältar kom vi in på nutida och vad som är typiskt för dem. Vi var nog alla ganska överens om att dagens superhjältar har en hel del gemensamt med 1960-talets. Vissa saker är helt enkelt för bra för att ändras på och fungerar lika bra för unga läsare idag som då.

Idag kom ännu en fantastisk bok av Johan Egerkrans till biblioteket. Hans tidigare böcker Nordiska gudar och Nordiska Väsen är ren njutning. Med magiska illustrationer guidar han oss igenom nordisk mytologi och några av de mer välkända berättelserna. I den nya boken De odöda står spöken, vålnader och döden i fokus. Så, i helgen kommer jag att grotta ner mig med allehanda varelser och försvinna in i Johan Egerkrans fantastiska bildvärld.




Jag är också nyfiken på de nyinkomna Linje 15 till Rannebergen av Lena Arro & Filippo Vanzo och Svarta Madam av Ewa Christina Johansson. Jag kan inte få nog av spännande berättelser för tillfället.

 

onsdag 14 november 2018

Skrämmande, kusligt och ondskefullt

Jag tror faktiskt att mitt val av böcker påverkas av vilken årstid det är. Den senaste tiden har jag nämligen läst flera mörka och skrämmande berättelser. Alltifrån spök- och skräckhistorier till mörka vardagsskildringar. Det är som om böcker med någon form av mystik, spänning eller tragik förstärks när vintermörkret gör sitt intåg. Allting blir på något sätt kusligare, läskigare och sorgligare.

När jag pratar om skräck och rysare i klasserna är det alltid någon som tycker att man inte kan bli skrämd av en läskig bok. Det kan jag till viss del hålla med om. Det är ju lite svårare att få till den där skrika och hoppa till i soffan effekten, som en skräckfilm kan, i en bok. Men en bok kan vara nog så läskig. Det handlar mer om att hamna i en viss sinnesstämning. Skapa sina egna bilder av läskiga varelser, bita på naglarna när mördaren inväntar sitt offer eller rysa till när något oväntat händer på nästa sida. Oavsett om du blir skrämd eller inte har jag valt ut några böcker som i alla fall jag tycker är spännande och kusliga.
 
Det finns många bra svenska författare som skriver skräck och rysare för unga. Katarina Genar, Ingelin Angerborn, Kristina Ohlsson, Lena Ollmark, Magnus Nordin och Niklas Krog, för att nämna några. De flesta av dessa har under hösten kommit ut med nya böcker och finns att låna i biblioteket. Så, komsi komsi! Böcker om spöken, monster och ondska bara väntar på er i skolbiblioteket.

I serien Mystiska skolan av Katarina Genar är den nya Spöket i dimman en lagom ryslig historia för er som inte vill ha det för läskigt. Den här boken är verkligen som gjord för att läsas gråmulna novemberdagar. I berättelsen ligger dimman tät, gula löv yr runt på marken och allting är lite spöklikt. Precis som det kan vara i november.

Just en grå och dimmig skoldag sitter Greta och funderar på vad de har pratat om på lektionen. Försjunken i sina tankar tittar hon ut genom fönstret, när hon plötsligt vaknar till av något som rör sig på skolgården. I dimman ser hon en skugga som rör sig. Men lika snabbt som skuggan dyker upp, lika snabbt försvinner den. Inbillade hon sig bara eller var det verkligen någon på den ödsliga skolgården? Och varför ser flickan på det gamla fotografiet, som hänger på väggen i skolans korridor, så ledsen ut? Ja, det händer alltid något spännande och mystiskt på Gretas skola. Och det är kanske inte så konstigt när man går på en skola som är hundra år gammal.


Kristina Ohlssons skräckböcker som utspelar sig i den hemsökta byn Eldsala är ett måste. Den tredje delen, Mumiens gåta, har kommit och den är lika spännande som föregående delar. Ni som har läst de två första böckerna, Zombiefeber och Varulvens hemlighet, vet att det inte är några småläskiga spöken huvudpersonen Herbert möter. Nej, här handlar det om hänsynslösa varelser som inte tvekar att döda det som kommer i deras väg.

Mumiens gåta inleds med att Eldsala drabbas av ett slukhål och en oförklarlig stank. Herbert och kompisen Sally blir nyfikna på slukhålet och går dit för att titta på det. De upptäcker snart att det döljer sig en underjordisk källare i hålet och att allt inte står rätt till. Vid slukhålet varnas de nämligen av en skrikande kvinna för ett monster. Men innan ungdomarna hinner få reda på vad hon menar för monster faller kvinnan ihop medvetslös. Och hon är inte den enda i Eldsala som plötsligt tappar medvetandet och insjuknar. Allt fler människor i byn hamnar plötsligt i koma.

Mumiens gåta är ruskigt spännande och lider du av spindelskräck måste jag utfärda en varning. Det förekommer många spindlar i berättelsen. Stora, luddiga och på ställen du minst av allt vill ha dem. Den här skräckberättelsen fick mig verkligen att rysa och jag sträckläste den, precis som de två andra böckerna.


Nästa bok jag tycker ni ska läsa är skriven av Niklas Krog och passar för er på högstadiet. Den är inte alldeles ny, men jag har helt enkelt inte hunnit läsa den förrän nu. Boken heter Ingenmansland och är en fortsättning på Nattbuss 198. Det här är en berättelse jag skulle kunna skriva mycket om. Jag tänker dock fatta mig ganska kort och lyfta fram det jag gillar med boken.

Först och främst är det en spännande historia som på ett lyckat sätt skildrar vardag och övernaturligt. Tonåringen Johan är en natt med om en bussolycka. Mirakulöst nog överlever han olyckan, men vaknar upp med ett rivsår på halsen. Som läsare anar man ganska snart vad Johan råkat ut för. Hans kropp förändras fysiskt, han känner en dragningskraft ut i skogen vid fullmåne och besitter plötsligt krafter han inte varit i närheten av förut. Men det här är ingen förutsägbar varulvshistoria, utan en historia om vad som händer när en osedd tonåring plötsligt blir synlig och tar plats. När maktbalansen i klassen rubbas. När de som alltid haft övertaget känner sig hotade och tar till alla medel för att återställa ordningen.

Johans nya liv får en rad konsekvenser. För första gången dras tjejer till honom och han är äntligen den person som han drömt om att vara. Eller? Allt det nya har också en baksida. När tidningarnas löpsedlar larmar om bestialiska mord på djur och människor i närområdet anar Johan att han inte är helt oskyldig. Ingenmansland är en obehaglig historia på flera sätt. Skräckinslagen finns där, men fungerar mer som en kuliss för den egentliga berättelsen. Den om att äntligen bli sedd, accepterad och älskad. Frågan är bara om priset Johan får betala är värt det?

Vill ni läsa ännu fler skräck- och spökberättelser kommer här några förslag:

Skuggornas hus  -  Ingelin Angerborn
Paradisets barn  -  sista delen i Magnus Nordins zombieserie
Midsommarmorden  -  Magnus Nordin
Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han  -  Lena Ollmark & Per Gustavsson
Iskalla skuggor - skräckhistorier för orädda  -  Åsa Anderberg Strollo & Andreas Palmaer


  

fredag 9 november 2018

Att vara främling i sin egen kropp

Då och då får man en bok i sin hand som inte släpper taget om en. En bok med en berättelse som nästan gör ont att läsa. En bok där författaren lyckas levandegöra sina karaktärer så väl så att jag som läsare känner av deras psykiska och fysiska smärta. Den effekten har Johanna Nilssons Om vi bara kunde byta kroppar med varandra på mig. Hennes bok är som en käftsmäll. Jag försöker värja mig, men det går inte. Jag tänker "jag vill inte läsa mer av den här historien, det räcker nu", men jag fortsätter för jag vill veta hur det slutar. Jag vill veta om Kung B och Queen O i boken kommer att få någon rättvisa, få leva det liv de har rätt till.
När jag har läst halva boken lägger jag den ifrån mig och tar in det jag läst. Jag funderar på hur jag ska prata om den här boken för högstadielever på skolan. Ska jag överhuvudtaget ta med den på mitt kommande bokprat? Ja, det ska jag! För trots att det är en brutal historia om två unga människors utsatthet och misär med droger, övergrepp, förnedring och slagsmål är Om vi bara kunde byta kroppar med varandra en historia som måste läsas, av många.

Johanna Nilsson belyser nämligen ett ämne som jag upplever att det ofta, både bland unga och vuxna, finns åsikter och fördomar om. Acceptansen för människors olika sexuella läggning, transsexuella personer eller andra grupper som inte följer det som anses vara normen är förbluffande låg ibland. Och det är oerhört sorgligt.

I Om vi bara kunde byta kroppar med varandra följer vi de transsexuella tonåringarna Kung B och Queen O. Båda lever på gatan och möts en sommarkväll i Stockholm. Den ene har blivit utkastad av sin familj, den andra har flytt sitt hemland och riskerar dödsstraff om hon utvisas. De inleder ett förhållande och drömmer om en framtid tillsammans. Men finns det en framtid när drogerna tar över, när de som borde stå en närmast inte vill veta av en, när varje dag i fel kropp är en plåga?

När Kung B i boken får frågan vad han lider av svarar han:
"Fel kropp."
"Hur känns det?"
"Som att gå runt i en kostym som skaver och kliar och inte går att ta av. Fast sedan jag träffade Queen O så glömmer jag ibland hur mycket jag hatar min kropp."

De unga personernas känslor inför sina egna kroppar är det som griper tag i mig mest. Johanna Nilsson skildrar deras våndor och övergrepp på sig själva så starkt att det gör ont att läsa. Men det är därför den här boken ska läsas. Ingen ung människa ska behöva känna hat över sin kropp. För det är som Kung B skriver:

"Jag har inte bett om att få vara transsexuell. Jag föddes så här."



torsdag 1 november 2018

Superhjältar och spöken

Mårten Melin är en av mina favoritförfattare när det gäller barn- och ungdomsböcker och jag nämner ofta hans böcker på mina bokprat. Hans berättelser är något utöver det vanliga. Man kan väl säga att han ger det som till synes verkar vara en normal vardag en extra twist. Karaktärerna i hans böcker har ofta övernaturliga egenskaper, som tar sig uttryck på olika sätt. Ett exempel är den populära trilogin Monsterskolan, där eleverna är allehanda monster.

Under hösten har våra femmor läst den tredje delen i serien, Pixis bok. En berättelse om att dö, men återupplivas och förvandlas till en ny och annorlunda människa. De flesta eleverna har verkligen gillat boken och vi har diskuterat handlingen under läsningens gång. Något som nästan är ett måste, eftersom vissa elever tycker att Pixis bok är lite svår. Framför allt måste ovana läsare anstränga sig lite mer och lära sig att läsa mellan raderna. I Mårten Melins böcker är nämligen inte allting svart på vitt. Han ger läsaren ledtrådar som för handlingen framåt och ger utrymme för egna slutsatser, vilket i sin tur leder till en mer aktiv och stimulerande läsning.

Mårten Melins nya bok för mellanstadiet är en spännande superhjältehistoria som heter Isdrottningen. Den här berättelsen har verkligen allt som är typiskt för superhjältehistorier, det enda som "saknas" är serierutorna. Vi får följa en ganska vanlig person som på grund av en speciell händelse plötsligt upptäcker superkrafter hos sig själv och förvandlas till superhjälte. Personen fixar till en förklädnad som anspelar på något i dennes liv. Sist men inte minst har vi en hemlig förälskelse och bovar som måste bekämpas. Ja, Mårten Melin kan sina superhjältar och jag anar en och annan Marvelhjälte i Isdrottningen. Finns det då anledning att läsa om ännu en superhjälte? Självklart! Vi behöver superhjältar och framför allt kvinnliga sådana. Och jag har i alla fall aldrig läst om en 13-årig tjej med iskalla superkrafter förut.

I Isdrottningen får vi följa 13-åriga Cinas förvandling från en vanlig tjej till någon med övernaturliga krafter. Cina har hållit på med konståkning sedan barnsben, men nu har hon tröttnat. Hon vågar inte berätta för sin mamma att hon vill sluta, eller för den delen redan har slutat gå på träningen. Varje gång det är dags att träna tar Cina sin träningsväska och låtsas att hon ska till ishallen. Men istället går hon ut i skogen. Och det är vid ett tillfälle när hon är i skogen som hennes liv förändras helt.

I Cinas förvandling till superhjälte kan man såklart lägga in en massa tolkningar. Till exempel övergången från barndomstid till tonårstid och vad det för med sig i form av känslor, frigörelse och relationen till både familj och vänner. Att man ibland behöver vara extra modig för att fatta viktiga beslut och gå vidare i livet. Jag väljer dock att läsa Isdrottningen som en spännande och actionfylld superhjältehistoria. I mitt huvud skapas bilder av en häftig hjältinna som kommer farande över isen och med sina superkrafter bekämpar ondskan i staden. Någon som skapar rättvisa och inger hopp. Någon som skapar magi i en annars grå vardag.

Jag vet att många på låg- och mellanstadiet storgillar Mårten Melins serie Spöksystrar. Den sjätte boken, Det förhäxade huset, är inköpt och finns att låna i biblioteket. Spöket Maj och hennes kompis Nila följer med klasskompisarna till ett övergivet hus. Det sägs att det bor en häxa i huset, men är det verkligen sant? Ett mystiskt hus med en lönndörr, märkliga lukter och en svart katt med röda ögon. Det förhäxade huset är perfekt läsning när novembermörkret drar in.