Under hösten har våra femmor läst den tredje delen i serien, Pixis bok. En berättelse om att dö, men återupplivas och förvandlas till en ny och annorlunda människa. De flesta eleverna har verkligen gillat boken och vi har diskuterat handlingen under läsningens gång. Något som nästan är ett måste, eftersom vissa elever tycker att Pixis bok är lite svår. Framför allt måste ovana läsare anstränga sig lite mer och lära sig att läsa mellan raderna. I Mårten Melins böcker är nämligen inte allting svart på vitt. Han ger läsaren ledtrådar som för handlingen framåt och ger utrymme för egna slutsatser, vilket i sin tur leder till en mer aktiv och stimulerande läsning.

I Isdrottningen får vi följa 13-åriga Cinas förvandling från en vanlig tjej till någon med övernaturliga krafter. Cina har hållit på med konståkning sedan barnsben, men nu har hon tröttnat. Hon vågar inte berätta för sin mamma att hon vill sluta, eller för den delen redan har slutat gå på träningen. Varje gång det är dags att träna tar Cina sin träningsväska och låtsas att hon ska till ishallen. Men istället går hon ut i skogen. Och det är vid ett tillfälle när hon är i skogen som hennes liv förändras helt.
I Cinas förvandling till superhjälte kan man såklart lägga in en massa tolkningar. Till exempel övergången från barndomstid till tonårstid och vad det för med sig i form av känslor, frigörelse och relationen till både familj och vänner. Att man ibland behöver vara extra modig för att fatta viktiga beslut och gå vidare i livet. Jag väljer dock att läsa Isdrottningen som en spännande och actionfylld superhjältehistoria. I mitt huvud skapas bilder av en häftig hjältinna som kommer farande över isen och med sina superkrafter bekämpar ondskan i staden. Någon som skapar rättvisa och inger hopp. Någon som skapar magi i en annars grå vardag.
